Fast på Malta

Sent i lördags kväll kom vi fram till Malta, denna fina ö i Medelhavet med karga berg och turkosblått hav. Smilla, som är knappa två år, hade inte förstått så mycket mer än att vi skulle bada mycket, men Wilmer 4 1/2 år, hade pratat om den här resan sedan flera veckor tillbaka. Han hade planerat hur mycket han skulle bada och sett fram emot alla andra aktiviteter på hotellanläggningen. Jag och mannen var också exalterade eftersom detta var vår första gemensamma semestervecka och vi skulle få vara samlade hela familjen och bara ha det gott.

Vi åt en sen middag på lördag kvällen, duschade och gick sedan och lade oss. När vi vaknade upp på söndag morgonen såg vi att Wilmer var full med blåsor. Vi förstod genast vad det var. Vattkoppor!

På bara en minut såg vi hela den härliga semesterveckan på Malta gå förlorad för vi vet ju hur vattkoppor fungerar. Hög smittorisk i ca tio dagar skulle innebära isolering på hotellrum och inget bad för Wilmer…

Lite senare kom en läkare och undersökte honom. Hon kunde direkt konstatera att det var vattkoppor och förbjöd honom att åka hem igen på torsdagen, som planerat. Han skulle vara tvungen att stanna på hotellrummet i minst en vecka till.


Stackars Wilmer, som hade sett fram emot att få bada så mycket! Nu spelade det ingen roll att vi hade poolen som utsikt från balkongen eller havet på andra sidan hotellet. För han fick ändå inte vara där.

Dagen efter ringde vi försäkringsbolaget och resebyrån för att boka om flyg och hotell. Vi bestämde oss för att mannen och Smilla skulle åka hem dagen efter då vi inte ville riskera att också Smilla skulle få vattkoppor på Malta, vilket skulle innebära att vi alla var fast här i ytterligare tio dagar. Jag och Wilmer skulle stanna ytterligare en vecka, till nästa tisdag, för att försäkra oss om att han var frisk nog för att kunna flyga hem.

Idag är det vår tredje dag på Malta. Mannen och Smilla reste hem imorse och det kommer bli en tuff vecka med mycket saknad för oss alla. Det värsta är att Smilla kommer fylla två år medan jag och Wilmer är kvar på Malta. Min lilla tjej, aldrig att jag har varit från henne så länge!

Efter den här vistelsen kommer Wilmer och jag kunna denna utsikt från balkongen utan och innan. Efter att ha bott i ett och samma hotellrum i nästan tio dagar kommer det vara en befrielse att få åka hem om en vecka! Eftersom han smittar så mycket kommer han inte få stoppa ut näsan på hela vistelsen och inte jag heller, mer än när jag måste gå ner till restaurangen för att hämta mat. Har vi tur kanske blåsorna har lagt sig så pass mot slutet av veckan att vi så kan gå ut i skuggan eller på kvällen en sväng.

Men, jag ska försöka att inte deppa ihop eller tråka ut er med vår situation. På den positiva sidan är att jag får massor med egentid med Wilmer, att han är en tapper liten pojke, att vi har eftermiddagssol på balkongen och att jag slipper laga mat och städa på en vecka.

Innan mannen åkte hann jag få mig lite egentid här. Så jag har kunnat bocka av promenad vid havet, lite sightseeing i byn och besök på hotellgymmet. Det är mer än någon av de andra i familjen har fått.

8 Kommentarer
  1. Jag tycker isolering på rummet låter aningens överdrivet faktiskt, visst det smittar men utomhus med lite avstånd till andra är risken minimal. Jag har inte isolerat oss hemma utan varit utomhus bara jag och barnen. Tycker absolut ni kan gå till stranden och bada i havet och äta picknick på en gräsplätt. Det är ju inte kolera….

    1. Än så länge har han själv inte velat gå ut då han fortfarande är för hängig med lite feber förutom alla blåsor. Läkaren sade till oss att vi kan gå ut en sväng någon gång ibland om han känner sig pigg och om vi håller oss i skuggan eller går ut på kvällen. Så det kommer vi nog göra framöver. Det enda som inte känns så bra med det är att vi behöver gå genom hotellet och åka hiss för att komma ut. Men om vi inte möter någon så borde det inte vara någon fara.

  2. Håller med Marina. Det är ju inte malaria direkt… Hur gör man i Sverige? Håller sig inomhus i 10 dagar? Knappast. Våra små fick vattkoppor när den ena var 1 år och den andra 3 och det var också under sommaren. Vi var ute precis som vanligt men umgicks inte nära med de som absolut inte ville bli smittade. Total isolering verkar galet.
    Hoppas hemresan går bra och att ni ändå får några fina dagar på Malta! 🙂

    1. Blir han bara lite piggare och när blåsorna börjar lägga sig så kommer vi nog kunna njuta lite. Jag hade önskat att vi var hemma i Sverige när det hände för då hade vi också kunnat leva lite friare. Men, allt ordnar sig till slut!

  3. Oj fy vad tråkigt!! Men du gör helt rätt i som fokuserar på fördelarna, inte mycket att göra åt. Vilken grej ni kommer klara av du och lillkillen, ni får unna er något för det när ni kommer hem!

    1. Är ju alltid klokast att se positivt på saker och ting. 😉
      Ja, visst ska vi unna oss något. För det första kommer det vara en ynnest att vara samlade som familj igen. Men när vattkopporna har försvunnit ska vi unna oss mycket bad. Och Wilmer har sagt att han vill ha en robot!

Lämna Ett Svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.