Att vara 35 år, sönderstressad och utbränd är ingen ovanlighet. Faktum är att de flesta av de som går in i väggen och får diagnosen utbränd är i den åldern. När det egentligen borde vara den bästa tiden i livet så är det alltför många som upplever den som tvärtom. Jag är exakt 35 år, men långt ifrån utbränd. Men när jag i morse lyssnade på en podcast från Kropp & Själ blev jag varse hur många det är som inte alls lever i min verklighet trots att de har en väldigt lik livssituation som jag har.

Det är typiskt nog ofta dessa unga kvinnor som drabbas. De som inte lyssnar på varningssignalerna och kör på fastän kroppen egentligen inte orkar. De presterar bra på jobbet där de lägger fler timmar än en heltidsanställning, de har familj med småbarn som kräver mycket, de vill leva upp till andra krav och förväntningar och till slut räcker de inte till för allt. I programmet pratades det mycket om vad dessa högpresterande kvinnor borde ändra på för att inte drabbas. Men egentligen borde det vara samhället som ändrar på sig. För visst är det lite galet hur snabbt allt ska gå nu för tiden?

sonderstressad-promenad

Man pratade om att arbetstiden borde förkortas från åtta till sex timmar. Då skulle färre drabbas av utbrändhet eftersom vi får två timmar till per dygn att göra annat på. Jag tror mer på att sänka på kraven på arbetsplatserna. Förväntningar på personalen borde vara lite mer humana, yrken inom vård och skola ha personal så det täcker upp och ledningar borde ha mer hälsotänk för sin medarbetare. Då skulle nog färre drabbas.

Självklart går det inte bara att skylla på samhället. Var och en måste ta sitt förnuft till fånga och vara lite snällare mot sig själva. Jag kan ibland ställa lite för höga krav på mig själv och är nog en sådan där person som skulle kunna falla dit om det inte vore för att jag har så vettiga människor omkring mig, som har fått mig att förstå att det går inte att göra allt även om allt det man vill göra är roligt. För sådan är jag. Jag tycker mycket är roligt, inspirerande och utvecklande. Ibland prioriterar jag bort sömnen för att hinna med allt jag vill. Men jag har börjat med att tänka om där på sistone. Att vara utsövd är bland det viktigaste och får vi inte sova tillräckligt fungerar vi inte som människor.

DSC03424

DSC03425Det var när jag gick en lång härlig promenad i morse runt golfbanan som jag lyssnade på podcasten och jag funderade också då på vad det är jag gör, omedvetet och medvetet, i min vardag får att må så bra som möjligt och får att inte riskera stress eller något som liknar utbrändhet. Det här kom jag fram till:

  • Jag går och lägger mig i tid. Och när jag är ledig försöker jag sova lite extra länge en av nätterna.
  • Ibland kan jag känna att lusten och glädjen försvinner lite. Det brukar vara när det är som mest att göra på hemmaplan samtidigt som jag har mycket annat att tänka på. Det bästa för mig är då att prata om det samt att tänka efter. Är det till exempel så livsviktigt att tvätten viks just nu?
  • När jag loggar ut från jobbet för dagen så gör jag det fullt ut. Om jag inte är klar med det jag hade tänkt så fortsätter jag med det imorgon istället, så länge jag inte har en deadline till just denna dag och måste vara klar, såklart.
  • Träning är för mig och många med mig ett sätt att koppla bort annat samt att få egentid. Men där är det samtidigt viktigt att alla träningspass inte är för prestationsinriktade. Är de det tror jag att det blir för mycket stress och press för oss även när det kommer till träningen. Jag varvar därför träningspass med prestationstänk där jag tar tid och mäter mina resultat med lugnare pass där jag bara kör efter känsla. I morse valde jag till exempel att promenera länge och långt istället för att träna styrka eller springa. Jag kände att jag behövde just en promenad och det var vad jag gav mig själv.
  • Om jag skulle märka av varningssignaler som dåligt minne, sömnsvårigheter, ingen lust och glädje till att hitta på saker och liknande skulle jag reagera direkt. När man inte känner igen sig själv på det sättet då är något galet och det bör tas på allvar.

Lyssna gärna på avsnittet av Kropp & Själ. Intressant och tänkvärt, enligt mig. Kvinnorna som berättade om sina situationer om utbrändhet och stress vittnade om hur “enkelt” det är att hamna där om man inte ser upp. Vi är alla värda att inte hamna där! Läs också detta inlägg om att hitta balansen.

karins-halsoguideKänner du att du behöver hitta till mer balans och harmoni i livet? Då kan min webbkurs Karins Hälsoguide vara något för dig. Med hjälp av den kan du hitta till ett mer balanserat och hälsosamt liv där hela du mår bra. Hälsan är det viktigaste vi har så se till att prioritera den i ditt liv!

>>> Här får du mer information om kursen och kan också köpa den <<<

Write A Comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.