Igår var det exakt ett år sedan min mamma dog. Det var en dag som jag aldrig kommer glömma och som fick mig att uppleva den största sorg och saknad jag någonsin har känt. Trots att det var väntat att hon skulle gå bort eftersom hon varit svårt sjuk i sex-sju år var det en stor chock den dagen hon lämnade oss.

Under året som har gått har sorgen förändrat sig och minnena av henne som en frisk person har blivit starkare. Det blir helt klart lättare med tiden, men jag kommer alltid sakna min mamma.

graven-blommor

Den första tiden efter att mamma hade dött kunde jag börja gråta lite när som helst. Jag grät nästan varje gång jag var ute och sprang. Det var då jag hade tid att tänka fritt och tankarna gick då direkt till mamma. Jag brukade också ofta bli rörd när jag sjöng sånger för Smilla. Min mamma sjöng alltid och fortfarande när jag sjunger sånger för barnen tänker jag på henne.

Det som gör mig mest ledsen är att mamma aldrig fick vara den mormor som jag vet att hon skulle ha varit om hon hade fått vara frisk och finnas kvar hos oss. Hon var den mest barnkära person jag någonsin har känt. Wilmer kommer antagligen komma ihåg henne lite grann, men han fick bara träffa den sjuka mormodern och aldrig den friska. Smilla var bara tre månader när hon dog. Hon kommer bara få se sin mormor på gamla foton och höra om henne från oss.

Min tröst är att mamma har det bra där hon är nu. Jag tror att hon är i himlen och får vara med sina föräldrar och andra gamla släktingar och vänner. Hon slipper den onda sjukdomen och får må bra.

grav minnesplats

Mamma ligger begravd i Östergötland, men vi har planterat en kärleksört till minne av henne vid min mormor och morfars grav. Den ligger närmare oss och vi kan därför enkelt åka dit när vi vill “besöka” henne. Igår, när det var exakt ett år sedan hon dog, var vi där med rosor till henne. Ett år går så fort och ändå känns det som så länge sedan hon var här hos oss.

Att själv få vara mamma är så fint och jag brukar tänka mycket på hur bra mamma hon var för mig. Jag är glad över att jag har så många fina minnen av henne och försöker göra mitt bästa för att vara en bra mamma i min tur.

Saknar dig, mamma! ♥

6 Comments

  1. Madeleine Reply

    Underbara Ullis, glad, rörd, älskvärd, söt. Har en bild inuti av henne i mormors trädgård i Spånga – Jag är 6 år och hon dansar på gräset förd en blåblommig klänning med superstora puffärmar och jag minns att jag bara älskar henne <3

    • Åh, vilket fint minne! Jag kan se det framför mig fastän jag inte ens var född då. Det är härligt att vi får ha de fina minnena i alla fall!
      Kram kusin <3

  2. Jag förstår verkligen att du saknar din mamma! Skickar över massa styrkekramar till dig <3

Write A Comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.